36 fullproppade år

Den här bilden togs av min bästa vän på en fotolektion för ca 20 år sedan. Livet lekte och det känns som att det var igår. Tänk så mycket fina stunder livet bjudit på hittills. Kan bara bli bättre! Foto Malin Mohlin
 
I fredags blev jag 36 år. - "Du börjar ju bli riktigt gammal!" sa pappa förvånat och jag håller med honom, jag känner mig också förvånad. Tiden går så fort! Men när jag tänker efter så har jag ju lyckats pressa in en hel del under mina 36 år och jag har faktiskt inget som jag känner att jag borde gjort men inte hunnit med, det känns verkligen bra. Jag har provat lite av varje och gjort det jag känt för just då. Det är mitt sätt att vara och det har fungerat bra nu med facit i hand. Jag är uppväxt i Ronneby, Blekinge, i en underbar familj. Pågrund av studier flyttade jag till grannstaden Karlskrona redan som 16 åring. Därefter har det blivit Köpenhamn, skånska landsbygden, London, St Anton i Österrike, Sundsvall, Åre, och Östersund, hela tiden varvat med att återvända till familjen i Ronneby. Men nu har jag och min egen älskade familj tillslut landat i Åre där vi stormtrivs.
 
Vi hittade hem i Åre
 
Jag läste medieprogrammet på gymnasiet och fortsatte min kreativa bana med att läsa först konst/måleri och sedan textil på olika folkhögskolor. När jag sedan bytte inriktning i mitt liv blev det utbildning till styrketräningsinstruktör, friskvårdskonsulent, personlig tränare och sedan en magisterexamen i Idrottsfysiologi. Nu är jag tillbaka på den kreativa banan men alla mina utbildningar har varit fantastiska och gett mig så oerhört mycket spännande upplevelser och roliga jobb. På jobbfronten har jag lyckat hinna med att testa många olika sysselsättningar; vaktmästare, flera år inom hemtjänsten, lärare på gymnasiet i fotografering, telekommunikatör, skoförsäljare, hotellstäderska, styrketräningsinstruktör, kostrådgivare, personlig tränare, liftvärd, idrottslärare och när vi tog beslutet att flytta tillbaka till Åre så prioriterade jag bort drömmen om en doktorandtjänst för att istället bli stugvärd. Låter kanske lite galet, men i mitt huvud och hjärta var det helt rätt just då. Efter alla dessa erfarenheter vet jag exakt hur jag vill att min arbetssituation ska se ut och att starta upp företaget kändes perfekt just nu. Jag har haft många svackor i mitt liv när jag mått dåligt och varit nere men det är också erfarenheter som gjort mig till den jag är idag, Jag har alltså hunnit med 36 fantastiska år med ovärderliga erfarenheter. Det kanske inte har gått så fort trots allt...
 
/Sofie

Kommentera här: