Ensamtid

 
Min mamma har kommit upp och hyr en lägenhet för ett par veckor. Både vi och barnen är förstås överlyckliga och sonen har faktiskt flyttat hem till mormor. Det känns väldigt konstigt att bara ha en liten fis hemma på kvällarna men samtidigt mysigt att kunna ägna lite mer tid än vanligt åt lillan. Hon är inne i en väldigt trotsig och mammig period och svårt att somna på kvällarna har hon alltid haft. Därför känns det extra viktigt att ta tillvara på den här ensamtiden, finnas där och en gång för alla försöka avdramatisera somnandet. Ibland är det så himla svårt att veta hur man ska gör med sådana här "problem", vad saker beror på och om det ens finns nåt man kan göra eller om det får gå över av sig självt. Att uppfostra barn borde vara en naturlig del av livet precis som att andas, äta eller gå. Men det är ack så mycket svårare trots att även detta gjorts sedan människans begynnelse. Det väl bara att inse att barnuppfostran är så pass individuellt att det omöjligt kan utvecklas till en inbyggd instinkt. Barn är så pass speciella att de står över evolutionen! Underbara ungar!
 
/Sofie

Kommentarer:

1 henrik:

skriven

Saknar dem lilla små! Vi ser framemot lite julbestyr! :) Hälsningar Uppsala!

Svar: Ja det ska bli så kul att ses igen!
Sofie

Kommentera här: